fredagen den 3:e juli 2009

HD river upp våldtäktsdomar - Men inget nytt under solen

I media basuneras idag ut att HD har rivit upp två våldtäktsdomar. I flera tidningsartiklar liksom i bloggosfären tolkas domarna som att HD skulle ha skärpt beviskraven i våldtäktsmål. Så är dock inte alls fallet.

Domarna kan läsas Här och Här.

Som framgår hänvisar HD till samma principer för bevisvärderingen som redan tidigare har uttalats i domar från 1991, 1992 och 2005. Förvisso skall inte endast målsägandens berättelse duga för en fällande dom. Men kravet på stödbevisning är inte heller särskilt högt ställt. Om domstolen finner att målsägandens berättelse är trovärdig kan denna berättelse i förening med kvinnans beteende efter den påstådda händelsen fortfarande leda till en fällande dom. Domstolarna förväntas sålunda fortfarande döma utifrån en kvasipsykologisk trovärdighetsbedömning i förening med en tolkning av kvinnans beteende [som exempel]. Om kvinnan har visat tecken på nedstämdhet efter den påstådda händelsen så kan detta alltså räcka för att bura in en person i flera år. Men hur skall domstolen egentligen kunna veta om kvinnans nedstämdhet beror på att hon faktiskt har utsatts för ett övergrepp eller om det beror på att hon känner skam över sitt eget beteende eller om någon annan alternativ förklaring finns?

HD:s nu så uppmärksammade domar innebär sålunda ingen förändring av bevisläget i sexualbrottmål. Istället konserverar HD redan gällande praxis. Domarna kan möjligen vid en välvillig tolkning uppfattas som en påminnelse till tingsrätter och hovrätter att inte helt glömma bort de beviskrav som gäller i brottmål.

UPPDATERING: Katarina Folmer har skrivit ett intressant inlägg om domares bristfällig förmåga att bedöma trovärdighet. Det som är skrämmande är dock att domare likväl tror sig besitta denna förmåga.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

6 kommentarer:

  1. Hejsan!

    Du har gjort ett intressant inlägg i debatten!

    Däremot tror jag att domarna har en viss betydelse för framtida våldtäktsrättegångar. I domarna framgår att kvinnans berättelse i sig inte räcker för en fällande dom.
    Då kvinnan berättat att hon haft en kniv mot strupen, men utredarna inte hittat någon kniv med DNA som kan styrka kvinnans berättelse, så kan männen inte dömas. Detta då kvinnans berättelse måste stödjas med någon form av bevisning.

    Man kan snabbt dra paralleller till domen mot de så kallade Stureplansprofilerna.
    De dömdes bland annat för att ha fört upp en fjärkontroll i flickans ändtarmsöppning. Detta enligt flickans egen utsago. Polisens tekniker kunde dock inte finna varken DNA eller annan bevisning som kunde styrka att fjärkontrollen varit i flickans ändtarmsöppning. Ändå döms de båda Stureplansprofilerna för att ha begått just denna gärning.

    Hade hovrätten som dömde Stureplansprofilerna, haft samma bevisvärdering som HD nu haft i sina domar, så borde aldrig Stureplansprofilerna ha dömts för just denna (del)handling?

    Utan att ha några expertkunskaper tror jag att HD:s domar kan ha en viss betydelse i framtiden.

    Men det gäller även att domstolarna tar till sig av detta, då jag ibland får uppfattningen av att HD och domstolarna ute i landet, inte alltid dömer med samma måttstock.

    SvaraRadera
  2. Magnus, klart att domstolarna ute i landet inte dömer med samma måttstock som HD.

    Sverige har Jörgen Lantz och HD, det är de enda som försvarar det juridiska systemet i detta land.

    Tingsrätten är en politisk instans. Halvdana domare (menar inte TPB fallet, utan generellt) med ett par amatörer (oftast politiker) som nämndemän. De är dock bra när det gäller fall typ fortkörning, parkeringsböter etc. Vore rätt jobbigt om HD hade varit tvungna att ta alla sådana fall.

    Hovrätten är rätt ok, men det är grabbklubben där lite av varje faktiskt kan hända (TPB är bra exempel där, hur i h-ve den muppen blev domare anser jag bör utredas noggrant).

    HD och JK är de som faktiskt gör rätt. Jag gillar inte alla (personliga) åsikter JK har, men snubben är inte bakom flötet.

    SvaraRadera
  3. @Magnus: Läser du HD-domarna som jag länkar till så framgår tydligt att HD hänvisar till etablerad praxis. Rättsfallet från 1992 åberopas av försvarare i stort sett i varje mål där bevisvärderingen står och faller med parternas trovärdighet. Så detta att en berättelse måste vinna stöd i någon annan omständighet för en fällande dom är gammal skåpmat.

    Problemet är - som i Stureplansmålet - att tingsrätterna och hovrätterna struntar i HD:s uttalanden. Problemet ligger främst i den fria bevisvärderingens princip som ger den enskilde domaren makten att döma utifrån sitt egna allmänna tyckande snarare än utifrån vad som är bevisat i målet. Att domarna i underinstanserna trotsar HD:s praxis kan bara betraktas som lagtrots och rättsröta. Det finns bara en rättspraxis i Sverige och den bestäms av HD. Man önskar att underinstanserna kunde acceptera detta, men så lär aldrig bli fallet så länge den fria bevisvärderingen tillåts fortsätta att härska.

    SvaraRadera
  4. Hej Juristen. Tack för länkandet, det är en förbannat intressant studie den där.

    I dessa nu nya fall kan jag, nu när läst domarna tre gånger, konstatera att du har rätt. HD hänvisar till praxis som en jämförelse, jag kan inte tolka det på något annat sätt än att dessa mål inte lever upp till praxis, som ju länge varit betydligt tuffare än underinstansernas tillämpning.

    Det är därmed en knäpp på näsan på underinstanserna. Jag har inte läst förundersökningarna, men kan i åtminstone ett av målen konstatera en brist från åklagarens sida. (Målet om fem sidor)

    Parterna hänvisar till sms och telefonsamtal (vilka ej ingår i den tekniska bevisningen!)
    Hur är det möjligt? Vi har dels den berömda objektivitetsplikten som ju säger att åklagaren ska ta hänsyn till rubbet, dels att underinstanserna inte fått ta del av denna bevisning.

    Telefontrafiken kan kartläggas i omfång, om än inte innehållet. Gällande sms kan de begäras ut från operatör.

    Så jag bedömer att HD påminner om vad som lagen faktiskt säger, precis som du skriver.. Frågan är varför detta kommer just nu? Är tiden mogen för rättssäkerheten?

    Häls,
    k

    SvaraRadera
  5. Kanske dags att slopa kravet på prövningstillstånd för våldtäktsmål i HD till underrättera lärt sig
    susanna

    SvaraRadera
  6. På grundval av vad jag själv blivit utsatt för, förstår jag att det är närmast sensationellt att våldtäktsanklagade inte döms i Sverige, med hänvisning till bristande bevisning.
    Vad som vore verkligt sensationellt, är om dom kvinnor som använder våldtäktsanklagelse som ett tillhygge, blev fällda för det grova brott dom begår.
    I mitt fall ljög kvinnan så groteskt, att det aldrig gick till rättegång.
    Alltså var det fullkomligt omöjligt att få henne ställd till svars, precis som det hela var ett beklagligt misslyckande, för genomskinligt för att döma en oskyldig, bättre lycka nästa gång !

    SvaraRadera