lördag 22 augusti 2009

Den negativa religionsfriheten - Ett kontroversiellt ämne

F.d flyktingombudsmannen Merit Wager skriver på Newsmill under rubriken "Anmälan om slöjor ett sätt att tjäna pengar".

Att anmäla arbetsgivare och skolor för diskriminering DO har blivit ett enkelt sätt att tjäna pengar. Alltfler ärenden görs upp genom sk förlikning istället för i domstol. Det urholkar rättsstaten och är ett slöseri med skattemedel, skriver Merit Wager, tidigare Medborgarnas flyktingombudsman.


Artikeln och dess innehåll kan säkerligen uppfattas som kontroversiellt. Men jag har själv i min yrkesutövning stött på i vart fall ett par fall där jag har fått känslan att muslimska beslöjade kvinnor medvetet har skickats fram för att provocera och pröva lagens gränser. Jag är själv av uppfattningen att ingen skall bli utsatt för diskriminering pga sin religion, men å andra sidan skall heller ingen behöva påtvingas någon annans religion. Den sistnämnda rätten brukar kallas "den negativa religionsfriheten". Denna frihet tycks ofta vara bortglömd i den svenska debatten, trots att den har ett tydligt stöd i folkrätten och praxis från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.

Rätten att fritt kunna utöva sin religion skyddas genom svensk grundlag, men även genom FN-konventionen och den Europeiska konventionen för mänskliga fri- och rättigheter (som sedan 1995 utgör svensk lag). Religionsfriheten kan dock begränsas. För att kunna bedöma i vilken omfattning religionsfriheten kan begränsas måste man ta hänsyn till den praxis som har skapats av Europadomstolen. Europakonventionen och domstolens praxis är nämligen enligt 2 kap 23 § RF överordnad svensk intern lagstiftning.

Ett av de mest uppmärksammade avgörandena från Europadomstolen är Dahlab V. Switserland. Bakgrunden till detta mål var att en kvinnlig lärare hade förbjudits att bära den traditionella muslimska skarvsen samtidigt som hon undervisade barnen i sin klass. Europadomstolen utför en avvägning mellan kvinnans rätt att fritt utöva sin religion och barnens rätt att inte bli utsatta för hennes tro, varefter domstolen uttalar:

"Accordingly, weighing the right of a teacher to manifest
her religion against the need to protect pupils by preserving
religious harmony, the Court considers that, in the
circumstances of the case and having regard, above all, to
the tender age of the children for whom the applicant was
responsible as a representative of the State, the Geneva
authorities did not exceed their margin of appreciation and
that the measure they took was therefore not unreasonable."


Kvinnans rätt att utöva sin religion fick sålunda efter en proportionell avvägning vika för den negativa religonsfriheten.

Utgången har blivit likartad i ett flertal andra domar från Europadomstolen. Som ytterligare exempel hänvisas till domen i målet Leyla Sahin V. Turkey. Målet handlade om en kvinnlig student som hade förbjudits att bära den musliska skarvsen medan hon deltog i undervisningen på sitt universitet. Domstolen kom fram till att någon kränkning inte hade förekommit och att universitetets förbud var förutsebart och proportionerligt.

Den enskilda individens rätt att uttrycka sin religiösa övertygelse genom att bära vissa klädesplagg kan sålunda i begränsas i flera fall. Förutom hänsynen till den negativa religionsfriheten kan även säkerhets- och sundhetsskäl åberopas. Vid sin myndighetsutövning är svenska myndigheter - inklusive DO - skyldiga att beakta den praxis som har utmejslats av Europadomstolen. DO skall sålunda alltid överväga huruvida en religiös klädnad kan komma i konflikt med den negativa religionsfriheten och om ett förbud är proportionerligt i den mening som framgår av Europadomstolens praxis.

Som en övergripande huvudregel torde man kunna uppfatta att förbud mot att bära religiösa kläder/symboler i skolor och på arbetsplatser i allmänhet kan accepteras. I sådana fall bör alltså DO i allmänhet avstå från att ingripa.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

3 kommentarer:

  1. Paradoxalt nog skulle den negativa religionsfriheten med avseende på burkan o.d. leda till att burkan endast får användas i privata sammanhang, såsom i det egna hemmet eller i vänners hem etc.

    Men i det egna hemmet är intresset för burkan kanske inte lika stort som för raff-setet.

    SvaraRadera
  2. @Tristan: Nja, så hårddraget är det väl inte. Burkan torde även få användas i offentliga sammanhang. Dock inte när användaren utövar sitt yrke och/eller i rollen som studerande.

    Men i hemmet vinner säkerligen raffsetet framför burkan.

    SvaraRadera
  3. Hmmm många buss förare har turban. Är det rätt då?

    SvaraRadera