söndag 22 augusti 2010

Assange och svensk rättsosäkerhet

Vid det här laget har väl alla läst om cirkusen kring Assange och hur han först anhölls som misstänkt för våldtäkt, sedan friades från denna misstanke men att åklagaren ändå fortsätter att utreda dock helt utan brottsrubricering.
Åklagaren Maria Häljebo Kjellstrand tog beslutet att frihetsberöva Assange och hon säger att inget ångrar.

Samma åklagare är gift med Per Kjellstrand som arbetar på justitiedepartementet med bl.a. Beatrice Ask.

För att bli frihetsberövad genom ett anhållningsbeslut krävs att man är "skäligen misstänkt" för ett brott som kan föranleda häktning. Men vad innebär då begreppet "skäligen misstänkt"? Begreppet saknar helt definition i lagtexten men ändå kan detta begrepp leda till flera övergrepp från staten mot den enskilda människan.

Förutom anhållande kan husrannsakan, hemlig teleavlyssning, kroppsvisitiation m.fl. ingripande åtgärder aktualiseras vid just "skälig misstanke. Ändå saknar begreppet i princip någon definition.

JO har dock lämnat en vag definition av begreppet i två avgöranden, ett från 1957 occh ett anslutande beslut från 1988. I dessa beslut uttalar JO följande princip:

Spörsmålet när en person kan anses skäligen misstänkt för brott måste bedömas efter omständigheterna i det särskilda fallet, och någon allmän regel härutinnan torde icke kunna uppställas. Rent subjektiva antaganden äro självfallet icke tillfyllest för att skälig misstanke skall kunna föreligga, utan det måste finnas påtagbara objektiva grunder till stöd för att den misstänkte förövat det brott varom fråga är."

För skälig misstanke skall det alltså krävas "påtagbara objektiva grunder till stöd för att den misstänkte förövta det brott varom fråga är".

I fallet med Assange visas dock hur begreppet tillämpas i det verkliga livet.

Fakta -utifrån vad som framkommit i media och genom bloggar - är:

- De anmälande kvinnor är på något sätt bekanta med varandra,
- Kvinnorna hade träffats och talat sig samman innan de kontaktade polisen,
- Åklagaren fattats sitt beslut om frihetsberövande utan att ha talat med vare sig kvinnorna eller Assange. Åklagaren skall inte ens ha haft tillgång till några förhörsprotokoll med kvinnorna utan ha fattat sitt beslut enbart utifrån en polismans uppgifter per telefon.

Redan de två första punkterna är ägnade att ifrågasätta värdet av kvinnornas berättelser. Men detta brydde sig åklagaren inte om, inte heller brydde hon sig om att försöka nå Assange. Det blir härigenom tydligt att åklagaren har åsidosatt sin lagstadgade objektivitetsplikt. Objektivitetsplikten innebär bl.a. en skyldighet för åklagaren att kontrollera trovärdigheten i berättelsen hos den som anklagar någon annan för brott. Hur Maria Häljebo Kjellstrand kan anse sig ha uppfyllt detta lagstadgade krav framstår som obegripligt i ljuset av att hon inte har hört kvinnorna och inte ens har tagit del av deras förhörsprotokoll.

Många i bloggosfären spekulerar kring att Assange har utsatts för en komplott. Jag börjar misstänka att Assange har riggat hela händelsen för att sätta ljuset på den svenska rättsosäkerheten där en - företrädesvis - man kan bli fängslad och frihetsberövad på grundval av i stort sett hur lösa anklagelser som helst. Eller är jag för optimistisk när jag tror att att Assange själv har riggat hela historien?? Kanske, men faktum kvarstår; Sverige är ett rättsosäkert land!

Emma noterar att de rödgröna genom Lotta Gröning tycker synd om Piratpartiet pga Assange-affären. Om Lotta Gröning hade gjort en mera objektiv prövning så borde hon istället tycka synd om det svenska folket, särskilt den hälft som kallas män, eftersom Assange-affären visar på ett rättsväsende i upplösning. Piratpartiet behöver nog inte hennes medömkan.

13 kommentarer:

  1. Har du koll på hur det fungerar för polisen i fortsättningen av detta ärendet? Jag menar, eftersom fängelse finns med i bilden så kan de väl stövla iväg och hämta servrarna.

    Har inte blivit klok på hur det ligger till, men har ju iallafall så stort förtroende för rättsväsendet, att jag antar att Håkan Roswall inte hade kunnat hämta några servrar för att TPB killarna var misstänkta för medhjälp till medhjälp.

    /Smen

    SvaraRadera
  2. Ursäkta Anonym men du menar väl inte att du har respekt för Roswall som jurist? Herregud.

    SvaraRadera
  3. @smen: Det är inte helt otänkbart att våldtäktsmisstanken skulle ha kunnat läggas till grund för en husrannsakan och att polisen då hade kunnat plocka med sig servrarna. Då naturligtvis för att undersöka om det hade förekommit någon kommunikation mellan Assange och kvinnorna (ironi). Husrannsakan kan nämligen ske även hos annan än den misstänkte om det finns anledning anta att det där kan påträffas föremål av betydelse som bevisning, jfr 28 kap 1§ st 2 RB.

    SvaraRadera
  4. Blandar du inte ihop "skäligen misstänkt" och "på sannolika skäl misstänkt" i denna händelsekedja nu?

    SvaraRadera
  5. Beslutet var väl ändå att Assange var på "sannolika skäl" (den starkare misstankegraden) misstänkt för brottet?

    Alltså, (här spekulerar och gissar jag lite, men inte helt ute i det blå) utan att ens veta om Assange hade varit i samma stad (eller land) som de två kvinnorna då brotten skulle ha begåtts anser åklagaren att Assange är misstänkt av den starkare graden. Man blir verkligen imponerad över våra åklagares förmåga att avgöra var i världen folk befinner sig vid olika tidpunkter, och vad de har för sig.

    SvaraRadera
  6. Smen: Just under timmarna då tillslaget mot TPB skedde så skrev man om brottsrubriceringen till "upphovsrättsbrott" istället för "medhjälp till...". Sedan ändrade man tillbaka igen.

    Det trodde jag att alla visste om.

    SvaraRadera
  7. Hmm, jag har inget minne av att man skrev om brottsrubriceringen tillfälligt, jag minns bara att man gjorde en ändring. Någon länk, Anonym 02:24?

    SvaraRadera
  8. @Jakob och Jpume: Nej, ingen sammanblandning. I media förekom olika uppgifter om misstankegraden. Jag har inte själv läst beslutet. Därför valde jag den lägre - men ändå fullt tillräckliga - misstankegraden och anser att åklagaren likväl har gjort fel. OM det var den högre misstankegraden som tillämpades blir åklagarens felaktiga hantering bara tydligare.

    SvaraRadera
  9. En fråga. Enligt http://www.aklagare.se/Media/Nyheter/Assangearendet-kronologi1/
    Så blev jouråklagaren upringda av media som redan hadde all info. Varpå de bekräftade att det fanns ett ärende.

    borde inte den infon vara hemligstämplad med hänsyn till personens ofentliga ställning och utredningssecrettess ?

    SvaraRadera
  10. Jag undrar, fokuset verkar fortfarande ligga enormt mycket på Assange och anklagelserna mot honom - istället för vem, när, var och hur uppgifterna kunde läcka från myndigheter som har sekretessplikt? Det är ett allvarligt problem att ha en läcka som godtyckligt säljer sin information. Detta är en risk som whistleblowers tar, och vanligtvis gäller det för att man moraliskt sett inte kan stödja organisationen man tillhör i vissa frågor, eller där man sett att dessa gjort fel. Det är skillnad på att vara en läcka (som får betalt) eller att vara whistleblower (som vill göra rätt) i min åsikt.

    SvaraRadera
  11. @Christoffer och Opolitiskt; Ni har så rätt. Jag valde att skriva om förundersökningssekretessen i ett särskilt inlägg som finns strax ovanför detta.

    SvaraRadera
  12. Har råkat ut för liknande med Per Kjellstrand , tänk om någon begärde ut hans polisregister vad han varit misstänkt för på sannolika skäl och det faktum att han arbetar på just Justitiedepartementet.

    SvaraRadera
  13. Eftersom Schibbye & Persson nu får oväntat stort stöd och uppbackning via USA, så vill de säkert ha Assange som betalning, dvs utlämning. Tajmningen verkar ju helt klockren, eller hur...

    SvaraRadera