måndag 26 mars 2012

DLD - REQUIEM FÖR EN DEMOKRATI


Requiem är ordet som inleder och avslutar den katolska mässan för de döda. Liknelsen är inte helt oväsentligt när man tänker på de effekter DLD för med sig för våra demokratiska fri och rättigheter. Jag tänker då på rätten till ett privatliv, rätten att ha politiska eller religiösa åskådningar utan att bli kartlagd av staten, rätten att vara sjuk utan att bli kartlagd och brännmärkt. Alla dessa rättigheter brändes på bål av de folkvalda som röstade igenom DLD i riksdagen den 21 mars.

Jag har varit aktiv genom att peka på att DLD inte har någon påvisbar effekt för brottsbekämpningen. Att information som lagras i andra länder har missbrukats i en stor och ännu okänd omfattning. Jag har bl.a. kritiserat centerpolitikern Staffan Danielsson som tillhör dem som vurmar för Stasi-samhället. Danielsson känner dock ingen ånger, så här skriver han i en kommentar till ett av mina blogginlägg:

Ja, juristen, jag önskar dig lycka till i pläderingarna framöver...All information visar att DLD är verkningslöst, säger du..........
Jag ljuger när jag återger vad polis och domare m fl säger om teletrafikdatas beydelse för att lösa brott.

Starka ord från en svag jurist..


Tja, vad ska man säga mer än att riksdagsledamoten Danielsson uppenbart inte har förstått vad debatten handlar om.

Värmlandspiraten skriver mer i ämnet och för stunden delar jag hans uppfattning att det mesta är sagt. Jag avrundar därför för stunden denna debatt med Clubbed to death från Matrix eftersom jag anser att musiken bäst symboliserar hur jag känner inför demokratins förfall. Den 21 mars 2012 kommer jag aldrig att glömma, dagen då de folkvalda svek sin egen befolkning!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar